Stoppa kriminaliseringen av protester
Människors yttrandefrihet och rätt att protestera möts allt oftare med våld. I Spanien och Grekland attackeras fredliga demonstranter av militär och polis. I Latinamerika åtalas de för terrorism. I dagarna träffas statschefer från Europa och Latinamerika i ett internationellt toppmöte. Sverige har ett gyllene tillfälle att lyfta frågan om kriminaliseringen av engagerade medborgare och sociala rörelser.
Kriminalisering av protester i Latinamerika är ofta kopplat till råvaruutvinning. Inkomster från olje- och gruvindustrin ses av många regeringar som ett sätt att minska fattigdomen. Folket som drabbas av de negativa konsekvenserna, som förorenat vatten och förstörd mark, har dock en annan syn på saken. En rapport av CIDSE – en paraplyorganisation för katolska biståndsorganisationer – visar att hundratals människor hotas, förföljs och döms för att de försvarar sina och naturens rättigheter. Företag anlitar beväpnade grupper och paramilitärer för att avhysa de ursprungsfolksgrupper eller småbrukare som bor där.
I Ecuador hotas sjöarna Kimsacocha av det kanadensiska guldbolaget Iamgolds gruvdrift. Lokalbefolkningen protesterar sedan elva år tillbaka mot gruvprojektet. Carlos Perez, advokat och ordförande för en lokal organisation, är en av tre Kimsacocha-försvarare som förra året dömdes till 8 dagars fängelsestraff för protesterna mot gruvdriften. Han menar att gruvdriften i området påverkar byn både socialt, kulturellt och hälsomässigt. ”Om vi vill undvika ett krig om vattnet måste vi åtminstone försvara vår livskälla”.
I Chile, där toppmötet anordnas, har Mapuchefolkets protester kriminaliserats genom Pinochets ”antiterroristlagar”. Lagar som innebär att människor kan hållas häktade misstänkta för terrorism upp till två år utan rätt till advokat. De åtalade döms i militärdomstolar vilket vanligtvis ger extremt långa fängelsestraff. Detta ska ses i relation till ett diskriminerande rättsystem, där Mapuchefolket ofta döms hårdare än övriga medborgare.
Kriminaliseringen av protester blir allt vanligare i Latinamerika och världen över. Detta hotar en principiell mänsklig rättighet, yttrandefriheten. Vi uppmanar Carl Bildt att på toppmötet lyfta frågan om kriminalisering av protester. Sverige ses som ett föregångsland när det gäller att stå upp för yttrandefriheten. Regeringens representanter måste ta upp frågan i den politiska dialogen - både med sina latinamerikanska och europeiska motparter.
Läs artikeln på hemsidan.
Francisco Contreras, ordf Latinamerikagrupperna