Men den ökande konsumtionen i den rika delen av världen har sin baksida. Den internationella efterfrågan påverkar lokalbefolkningens egen konsumtion av örten.

Quinoa är sedan Inkaimperiet en basföda för ursprungsfolk och befolkningen i Anderna och på landsbygden i Bolivia och Peru. Fram till för tio år sedan var produktionen riktad till lokalbefolkningen. Nu är produktionen i huvudsak inriktad på export och priset har tredubblats. 90 procent av produktionen exporteras istället för att förse lokalbefolkningen med basfödan. Den fattiga lokalbefolkning har nu inte råd att köpa quinoa och köper istället importerat vete som är billigare. Samtidigt konstaterar FAO att 2,5 miljoner människor i Bolivia lider av svält och hunger.

Problemet med quinoa är bara ännu ett exempel på konsekvenserna av det globala livsmedelssystemet med exportinriktad produktion och hunger bland lokalbefolkningen.

Läs artikeln på hemsidan.